Ett nytt evangelium

Av Erland Lagerroth

V=E4ntrummet.

En g=E5ng n=E4r jag som vanligt gick omkring och = t=E4nkte p=E5=20 Prigogines nya v=E4rldsbild = hamnade=20 jag i v=E4ntrummet p=E5 R=F6ntgen 1 i Lund. =20 N=E4r jag satt d=E4r slog det mig pl=F6tsligt att Prigogine hade = fel. Hans v=E4rld var en dynamisk = v=E4rld l=E5ngt=20 fr=E5n j=E4mvikt, full av r=F6rliga system som organiserade sig = sj=E4lva, reglerade sig=20 sj=E4lva och =F6verskred sig sj=E4lva i of=F6rutsebara skapande = akter. Men vad jag s=E5g = omkring mig var ju=20 n=E5got helt annat. En = h=F6gst statisk=20 v=E4rld best=E5ende av stadigvarande material. =20 Ett rum med plana ytor, r=E4ta vinklar, fasta golv, v=E4ggar och = tak. M=F6bler och inredning = likadana. Och bakom v=E4ggarna alla = mekaniska=20 maskiner och rationella instrument. H=E4r var allt f=E4rdigt och = of=F6r=E4nderligt, inga=20 ober=E4kneliga =F6verraskningar kunde v=E4ntas.

N=E4r l=F6sningen kom till mig k=E4ndes det som en = befrielse. Det h=E4r var ju en=20 konstruerad, artificiell v=E4rld, uppbyggd p=E5 basis av Euklides = geometri och=20 den teknik som v=E4xt fram ur 1600-talets analytiska och atomistiska = t=E4nkande, ur=20 Bacons och Galileis, Descartes och Newtons vetenskap. Det =E4r detta = t=E4nkandes=20 n=E4stan ofattbara triumf att det byggt upp en hel v=E4rld, en = sekund=E4r v=E4rld, en=20 v=E4rld som de flesta av oss i v=E4sterlandet lever st=F6rre delen av = sitt liv i. Undra p=E5 att vi d=E5 inte = ser att naturen=20 fungerar helt annorlunda. =

Men en dag kommer d=E5 det g=E5r h=E5l i taket i = v=E4ntrummet, regnet=20 str=F6mmar in och "materialet" i v=E4ggar och golv p=E5 nytt blir = materia, aktiv=20 materia som organiserar sig i sj=E4lvorganiserande system, "dissipativa=20 strukturer". Den = m=E4nskliga tankens=20 och teknikens domesticering av materien har kommit till ett slut.

F=F6r trots att den h=E4r konstruerade v=E4rlden =E4r = statisk och=20 of=F6r=E4nderlig - eller just d=E4rf=F6r - =20 s=E5 =E4r den inte varaktig. Den=20 =E4r ett undantag, en artificiell skapelse av det m=E4nskliga = f=F6rnuftet. Men eftersom vi st=F6rre delen = av v=E5rt liv=20 lever i denna v=E4rld och eftersom vetenskapen fr=E5n 1600-talet ses som = den=20 moderna, den alltj=E4mt giltiga, den egentliga vetenskapen, inbillar vi oss att universum = =E4r=20 beskaffat just p=E5 det h=E4r s=E4ttet och att vi kan f=F6rst=E5 det = genom ett analytiskt,=20 atomistiskt, mekanistiskt, deterministiskt t=E4nkande.

Den analytisk-reduktionistiska vetenskapen =E4r inte nog. = Termodynamik.

Nu kan det inv=E4ndas att vetenskapen visst inte har = blivit=20 of=F6r=E4ndrad under de drygt 300 =E5r som g=E5tt sedan Newton lade = slutstenen i den=20 "nya" vetenskapen. Om = inte annat=20 har vi ju relativitetsteorin och kvantmekaniken. De har naturligtvis = f=F6r=E4ndrat bilden av=20 v=E4rlden - fast kanske inte i den allm=E4nna uppfattningen -, men de = representerar=20 samma s=E4tt att = t=E4nka som det=20 som utvecklades under 1600-talet. =20 N=E4mligen tanken att man finner fram till materiens yttersta = struktur,=20 till skapelsens innersta, genom analys och reduktion, genom att i = atomfysiken=20 b=F6ka sig in till materiens minsta best=E5ndsdelar och formulera lagar = f=F6r=20 dem.

=C4nnu hos Einstein =E4r universum alltigenom = deterministiskt,=20 f=F6rutbest=E4mt. En = tautologisk v=E4rld=20 av st=E4ndiga upprepningar. Och Einstein t=E4nker p=E5 universum som = statiskt och=20 slutet, han ser v=E4rlden i befintligt skick, s=E5 att s=E4ga. Han har = kallats den=20 siste klassiske fysikern.

Men den analytiska och reduktionistiska vetenskapen = =E4r inte=20 tillr=E4cklig f=F6r att f=F6rst=E5 den verklighet vi lever i. Det beh=F6vs nya = tankeredskap. Ett s=E5dant skapades redan = under=20 1800-talet i termodynamiken, l=E4ran om v=E4rme och energi. Begrundandet av sambandet = mellan v=E4rme,=20 r=F6relse och arbete i =E5ngmaskinen ledde till ny f=F6rst=E5else f=F6r=20 energi-begreppet. Energin = =E4r=20 of=F6rst=F6rbar, den bara omvandlas till olika former. Denna termo-dynamikens = f=F6rsta huvudsats=20 l=E5ter v=E4rlden framst=E5 som ett ganska lugnt och kontrollerbart = st=E4lle.

Men denna sats f=F6rsummar vad som verkligen sker i = ugnen, d=E4r=20 kolet brinner. Br=E4nslet = som=20 =E5ngmaskinen f=F6rbrukar f=F6rvandlas visserligen till r=F6relse och = arbete, men en stor del av energin = f=F6rloras i form=20 av "spilld" v=E4rme och slagg och kan inte =E5tervinnas. P=E5 samma s=E4tt i = mekaniska system, d=E4r en del av = energin f=F6rloras i=20 form av friktionsv=E4rme. = V=E4rmen och=20 energin konsumeras, f=F6rloras, f=F6rskingras. =20 Det fackm=E4ssiga ordet =E4r dissipation.

F=F6r den spillda, oanv=E4ndbara energin skapades = begreppet=20 entropi. V=E4rlden g=E5r mot ett = sluttillst=E5nd av=20 termisk j=E4mvikt, av total entropi. =20 Av passivitet, leda och d=F6d. =20 H=E4r finns en bakgrund till sekelslutspessimismen, = f=F6rra=20 sekelslutets pessimism.

Insikten att v=E4rmen och energin f=F6rskingras ledde = till en=20 mots=E4ttning mot den newtonska v=E4rldsbilden. F=F6r Newton =E4r v=E4rlden=20 reversibel. F=F6r = hans=20 ekvationer =E4r det likgiltigt =E5t vilket h=E5ll planeterna r=F6r = sig. V=E4rlden =E4r en karusell som = bara g=E5r runt=20 och runt. V=E4rlden har = ingen=20 historia, den bara =E4r. = En=20 statisk v=E4rld i all sin dynamik, en station=E4r maskin.

=D6ppna, skapande system l=E5ngt fr=E5n j=E4mvikt = =96 en=20 existensform ok=E4nd i=20 Newtons, Einsteins och kvantmekanikens v=E4rld.

Men ocks=E5 termodynamiken har sin begr=E4nsning. Den = sysslar bara=20 med en natur n=E4ra j=E4mvikt eller i varje fall p=E5 v=E4g mot = j=E4mvikt, inklusive den=20 sista: entropid=F6den. = Men =E4r detta=20 en r=E4ttvisande bild? = =C4r=20 of=F6r=E4nderlig, statisk j=E4mvikt det normala i v=E4rlden? Man beh=F6ver bara g=E5 ut i = ett v=E5rlandskap=20 med vinande vindar, rinnande vatten, v=E4xande gr=F6nska, sjungande = f=E5glar f=F6r att=20 se att s=E5 inte =E4r fallet. I=20 st=E4llet f=F6rh=E5ller det sig s=E5, att v=E4rlden =E4r full av = =F6ppna system l=E5ngt fr=E5n=20 j=E4mvikt. =

Den som klarlagt detta =E4r den belgiske kemisten Ilya = Prigogine i=20 sin teori om "dissipativa strukturer", f=F6r vilken han fick Nobelpriset = 1977. Dissipativa = strukturer =E4r ett=20 ogemytligt begrepp, men det betyder bara att dessa =F6ppna system = konsumerar=20 energi p=E5 samma s=E4tt som de motorer som konstruerats av = m=E4nniskan. Men de =E4r =F6verl=E4gsna = dessa motorer,=20 d=E4rf=F6r att de orga-niserar sig sj=E4lva, reglerar sig sj=E4lva och = =F6verskrider sig=20 sj=E4lva i nya skapande akter.

Ett enkelt exempel =E4r virveln i str=F6mmande vatten, = t ex i=20 badkarsvattnet n=E4r man drar ur proppen. =20 Den uppst=E5r n=E4r vattnets hastighet blir s=E5 stor, att den = vanliga=20 str=F6mningen inte r=E4cker till. =20 Vattnet f=E5r liksom en "kick" och organiserar sig sj=E4lv som en = virvel. Det befinner sig = nu "l=E5ngt=20 fr=E5n j=E4mvikt", d v s l=E5ngt fr=E5n statisk, stillast=E5ende = j=E4mvikt. Men det betyder inte att = virveln faller=20 s=F6nder eller g=E5r under. = Tv=E4rtom,=20 darrande och r=F6rlig balanserar den liksom p=E5 en egg - och h=E5ller = balansen. En dynamisk balans, i motsats = till den=20 statiska, som inneb=E4r stillast=E5ende och of=F6r=E4nderlighet.

Det =E4r l=E4tt att se att virveln existerar och = fungerar genom att=20 den =E4r =F6ppen i b=E5da =E4ndar: vattnet kan obehindrat str=F6mma in i = den och lika=20 obehindrat ut igen. Den = s=E5 att s=E4ga=20 "lever" av genomstr=F6mningen av materia och energi. Men samtidigt =E4r den en = sj=E4lvst=E4ndig,=20 separat struktur, men v=E4l att m=E4rka en process-struktur, ett r=F6rligt m=F6nster i ett = skeende. Virveln r=F6r sig i en spiral, = och dess=20 delar samverkar inb=F6rdes p=E5 ett som =E4r sv=E5rt att = genomsk=E5da.

Ett annat fall =E4r ljusl=E5gan. Fr=E5n b=F6rjan befinner sig = ljuset och=20 veken i of=F6r=E4nderlig j=E4mvikt, best=E5r av fast material. Men n=E4r vi s=E4tter till en = t=E4ndsticka,=20 tillf=F6r vi en s=E5 h=E4ftig temperaturstegring, att veken fattar eld = och genom sin=20 v=E4rme sm=E4lter stearinet p=E5 ljusets topp. =20 Det sm=E4lta stearinet sugs d=E5 upp i veken, d=E4r temperaturen = blir s=E5 h=F6g=20 (600=B0), att det ocks=E5 f=F6rgasas. Det=20 f=F6rgasade stearinet sprider sig kring veken och reagerar med luftens = syre, d v s=20 det f=F6rbr=E4nns vid en temperatur av 1200=B0 och avger d=E5 b=E5de = ljus och v=E4rme. V=E4rmen =E4r s=E5 h=F6g, att = processen=20 underh=E5ller sig sj=E4lv: stearinet sm=E4lter, sugs upp i veken, = f=F6rgasas, f=F6rbr=E4nns=20 och alstrar p=E5 nytt v=E4rme, som =E4n en g=E5ng kommer processen att = forts=E4tta. Systemet f=F6der och = matar=20 bokstavligen sig sj=E4lvt (feedback).

Det =E4r ovanligt tydligt att ljusl=E5gans process = st=E5r n=E4ra den vi=20 sj=E4lva lever av och p=E5 och =E4r. St=E5r=20 n=E4ra livets process =F6verhuvud. Det=20 =E4r fr=E5ga om en konsumtion av materia och energi fr=E5n omgivningen, = en metabolism,=20 en =E4mnesoms=E4ttning, en "matsm=E4ltning". =D6verallt r=F6r det sig i = sj=E4lva verket om=20 f=F6rbr=E4nningsmotorer - blott att "motorn" inte driver eller = producerar n=E5got=20 annat =E4n sig sj=E4lv (en autotelisk process).

Naturen skapar h=E4r sina egna enheter och helheter, = sina=20 individer, ja en existensform som =E4r helt ok=E4nd i = Newtons, Einsteins=20 och kvantmekanikens v=E4rld. = Den=20 v=E4rld d=E4r livet inte har n=E5gon plats, i synnerhet inte livet i = form av den=20 geniale och ober=E4knelige uppfinnaren sj=E4lv.

Instabilitetstr=F6skel och nyskapande. En ny=20 evolutionsl=E4ra.

Det kanske allra m=E4rkligaste med den h=E4r = existensformen =E4r att=20 den inte bara kan skapa sig sj=E4lv utan ocks=E5 kan skapa om = sig. Det sker n=E4r den av inre = och/eller yttre=20 fluktuationer - orgelbundna och of=F6rutsebara f=F6r=E4ndringar - drivs = fram mot en=20 kris. Tydligast kan man = kanske se=20 det i virveln i det str=F6mmande vattnet. =20 Dess kontur och inre struktur =E4r aldrig stilla, utan virveln = st=E5r liksom=20 och darrar. = F=F6r=E4ndringar i=20 vattenstr=F6mmen och i virvelns inre f=F6rh=E5llanden pr=F6var s=E5 att = s=E4ga st=E4ndigt dess=20 h=E5llfasthet, och blir fluktuationerna f=F6r stora, bryter virveln = samman och n=E5got=20 annat m=F6nster tr=E4der i st=E4llet. Det=20 skapas ett nytt modus vivendi. =20

En s=E5dan dramatisk skiljelinje har kallats=20 instabilitetstr=F6skel. = H=E4r=20 =F6verskrider systemet allts=E5 sig sj=E4lv och skapar sig en ny = existensform -=20 vilken l=E5ter sig inte f=F6ruts=E4gas. =20 Det =E4r fr=E5ga om en urform f=F6r allt skapande, som kan ge = f=F6rst=E5else f=F6r=20 skapandets mysterium - s=E5 l=E5ngt det nu =E4r m=F6jligt. Vid instabilitetstr=F6skeln, = n=E4r systemet=20 st=E5r och v=E4ger, kan =E4ven mycket sm=E5 fluktuationer - t o m p=E5 = kvantniv=E5n - bli=20 avg=F6rande. "Liten tuva = v=E4lter ofta=20 stort lass".

Vid instabilitetstr=F6skeln upph=F6r allts=E5 = determinismen och=20 friheten tar vid. Den = os=E4kerhet,=20 som atomfysiken och kvantmekaniken har visat finnas p=E5 mikroniv=E5n, = finns allts=E5=20 ocks=E5 p=E5 det makroskopiska plan, d=E4r vi sj=E4lva lever. Det =E4r ett paradigmbrytande = resultat i=20 en vetenskap, som alltsedan 1600-talet har satsat just p=E5 = determinismen.

Och detta g=E4ller inte bara en = instabilitetstr=F6skel utan=20 systemets hela utveckling =F6ver en rad s=E5dana tr=F6sklar. Utvecklingens m=F6jliga = v=E4gar liknar ett=20 beslutstr=E4d med f=F6rgreningspunkter vid varje = instabilitetstr=F6skel.

Vad som =F6ppnar sig h=E4r =E4r en ny evolutionsl=E4ra = som distanserar=20 Darwins. Evolutionen =E4r = inte bara=20 adaptiv utan ocks=E5 kreativ. =20 "Skapande =E4r evolutionens k=E4rna, inte anpassning; = livsgl=E4dje och inte=20 bara s=E4krandet av =F6verlevnad". =20 Evolutionen framtr=E4der "i all slags kreativ dynamik, = alltifr=E5n de=20 processer som frambringar partiklar och atomer lika v=E4l som galaxer = och stj=E4rnor=20 hela v=E4gen fram till m=E4nsklig kreativitet i konst och vetenskap, = teknologi och=20 samh=E4llsplanering" (Erich Jantsch). =20 L=E4ngre kan man inte komma fr=E5n Descartes' och Newtons rigida = v=E4rld (och=20 fr=E5n Newtons rigida m=E4nniska).

Det =E4r allts=E5 den skapande f=F6rm=E5gan hos denna = existensform som=20 har gjort att universum kunnat utveckla den ofattbara komplexitet och = rikedom,=20 som vi har lyckan att leva i i dag. =20 Och den (tills vidare?) yttersta komplexiteten =E4r naturligtvis = m=E4nniskan=20 sj=E4lv. Eller som = Prigogine=20 uttrycker det: "Vi skall f=F6rst=E5 naturen s=E5, att det inte =E4r = absurt att p=E5st=E5 att=20 den har frambragt oss." = Eller med=20 hans geniale uttolkare Erich Jantsch: "I sj=E4lvorganisationsparadigmet = =E4r livet=20 inte en tunn och i sista hand meningsl=F6s superstruktur ovanf=F6r den = obesj=E4lade=20 materien utan den naturliga konsekvensen av utvecklingens framst=F6t mot = h=F6gre=20 organisation."

Ett nytt evangelium.

M=E4nniskan =E4r allts=E5 ett resultat av, ett uttryck = f=F6r naturens=20 skapande f=F6rm=E5ga. = Detta har kallats=20 f=F6r naturalism. Sj=E4lv = skulle jag=20 vilja kalla det ett nytt evangelium. =20 Ett evangelium som befriar oss fr=E5n Sisyfos utsatthet, s=E5dan = Camus=20 gestaltar den i Myten om Sisyfos: m=E4nniskan ensam mellan = straffande gudar=20 och en fr=E4mmande, fientlig v=E4rld. =20

Den nya uppfattningen om naturen och m=E4nniskan =E4r = en=20 fr=E4lsningsl=E4ra, en fr=E4lsning fr=E5n ett artificiellt men h=F6gst = sm=E4rtsamt=20 fr=E4mlingskap i en v=E4rld som vi har framg=E5tt ur. En v=E4rld som i = sin f=F6rm=E5ga att=20 skapa sig sj=E4lv =E4r = gudomlig och som=20 i sj=E4lva verket =E4r det paradis vi s=F6ker (n=E5got annat l=E4r inte = st=E5 till=20 buds). Samtidigt som vi = g=F6r v=E5rt=20 b=E4sta f=F6r att f=F6rd=E4rva detta paradis.

Litteraturtips:

Erich Jantsch, The Self-Organizing Universe, = Oxford etc=20 1980 (=E4ven tysk upplaga fr=E5n 1979: Die Selbstorganisation des=20 Universums): Pergamon Press

Erland Lagerroth, V=E4rlden och vetandet sjunger = p=E5=20 nytt, G=F6teborg = 1994:=20 Bokf=F6rlaget Korpen

Ilya Prigogine & Isabelle Stengers, Ordning ur = kaos. M=E4nniskans nya dialog med=20 naturen, G=F6teborg = 1985:=20 Bokskogen &nbs= p; = ; = =

(Svenska Dagbladet=20 26 februari 1995)